burtu.se

Kom Nils Anderson i Womus med dätt weder nampnett Ribe Nils

Det var i januari 1605 som Nils Andersson med vedernamnet Ribe Nils ställdes framför tinget. Han hade som gift man bedrifitt hordoms last med både änkan Marit från Blyberg i Älvdalen och Marit Mickelsdotter från Våmhus. För detta blev han dömd att mista livet.[1] Enligt Svenska Akademins Ordbok (SAOB) är vedernamn ett äldre uttryck för tillnamn, binamn eller öknamn.[2] Ribe, eller Ribb som det oftast skrivs, ska enligt ortnamnsforskaren Bror Lindén vara besläktat med ordet ribba och då troligen i betydelsen bergsrygg.[3]

Men Ribb har också använts som ett tillnamn både före och efter Nils Anderssons tid. Troligen ursprungligen som en förklaring av gårdens läge och senare mer som ett släktnamn som ärvdes från en generation till nästa. Dessa gårdsnamn, som de idag oftast kallas, börjar på allvar dyka upp i Våmhus och Bonäs under mitten av 1600-talet.

Att de även fungerade som ett slags släktnamn gör att gårdsnamnen underlättar i släktforskningen. Hur de ärvs är dock inte alltid helt självklart. Oftast ärvdes de, likt efternamn, från far till son och dotter, dock förekommer det att sonen (eller dottern) tar moderns, hustruns (makens) eller ett helt nytt gårdsnamn.[4] Dessutom kan en och samma person vara skriven med två olika gårdsnamn samtidigt.[5] Någon form av koppling kan dock oftast göras mellan två personer som bor i samma by och är skrivna med samma gårdsnamn.

På följande sidor har jag kartlagt ett par gårdsnamn som har sitt ursprung i Våmhus och Bonäs. Med utgång i äldsta tid försöker jag ta mig till början av 1700-talet. Målet är att koppla så många som möjligt i Våmhus och Bonäs som är skrivna med ett och samma gårdsnamn i Moras andra husförhörslängd upprättad i slutet av 1716 (AI:2a och AI:2b). Förutom Mora kyrkoarkiv använder jag domböcker och skattelängder.[6] Av skattelängderna är det framförallt mantals- och tiondelängder som är användbara eftersom de uppdaterades varje år, tillskillnad från t.ex. jordeböckerna som efter 1570 endast uppdaterades efter större jordrevningar.[7]

Bland jordeböckerna finns dock ett undantag, nämligen jordebok 1684:2 som både tar upp 1626 års brukare och de som brukade samma mantal omkring 1660. Förutom namn listas här även hur stor del av de gamla mantalen som en person brukade. Detta gör att man i många fall kan lista ut syster- och brodersdelar. Jordägandet anges relativt 1626 års mantal under andra halvan av 1600-talet, inte bara i denna jordebok utan även i domböcker och restlängder.[8] Kopplingen till de gamla mantalen gör att dessa längder blir väldigt användbara för att ta sig bak i tiden, bortom kyrkoarkiven.

Kartläggningarna redovisas som en stamtavla som endast följer de släktlinjer där gårdsnamnet förs vidare. För osäkra kopplingar, i vissa fall rena gissningar, används en streckad linje. Om gårdsnamnet finns beskrivet i "Bebyggelsenamnen i Mora kommun" av Bror Lindén återges texten till vänster om stamtavlan.


Moren

Grym, Moroll, Skomakar

Limbäck

Fors, Hinders, Ribb, Säs

Björkvassla

Gris, Gunnars, Stors

Bäck

Bengt, Djus, Mossa, Rull

Indor

Hinde, Mårten, Rombo

Heden

Kopp

Kumbelnäs

Gyris, Knubb, Tysk

Bonäs

Djus, Gubb, Källus, Levd, Lok


Källor & Litteratur
Otryckta källor

Riksarkivet (RA)
  1. Dalarnas landskapshandlingar [SE/RA/5121/5121.10]

    Volym

    Typ
    Våmhus återfinns på
    sidaSVAR bild-id
    1539:4Jordebok51A0051307_00164
    1541:9Jordebok21A0051311_00018
    1542:8Jordebok-A0051313_00046
    1543:9Jordebok11A0051316_00018
    1545:5Jordebok9A0051320_00016
    1546:12Jordebok25A0051323_00021
    1547:10Jordebok-A0051326_00010
    1549:13Jordebok10A0051331_00016
    1550:4Jordebok8A0051334_00044
    1551:3Jordebok10A0051337_00057
    1552:10Jordebok9A0051343_00014
    1553:14Jordebok9A0051349_00014
    1555:14Jordebok-A0051354_00018
    1556:14Jordebok40A0051361_00047
    1562:16Jordebok111A0051383_00119
    1563:7Jordebok102A0051384_00112
    1569:4Jordebok-A0051389_00059
    1569:4Tiondelängd-A0051389_00197
    1570:20Jordebok-A0051404_00062
    1571:5Jordebok55A0051407_00061
    1572:13Tiondelängd-A0051416_00062
    1572:13Jordebok47A0051416_00147
    1573:6Tiondelängd-A0051420_00066
    1573:6Jordebok49A0051420_00134
    1574:11Jordebok46A0051428_00053
    1574:11Tiondelängd-A0051428_00207
    1575:3ATiondelängd-A0051431_00168
    1575:3AJordebok79A0051431_00290
    1576:14AJordebok108A0051441_00113
    1576:14ATiondelängd-A0051441_00185
    1576:14BJordebok150A0052918_00168
    1577:1ATiondelängd51A0051442_00057
    1577:1BJordebok148A0052919_00163
    1578:5ATiondelängd34A0051448_00035
    1578:5BJordebok139A0052921_00151
    1579:1BJordebok139A0052922_00146
    1579:1BTiondelängd-A0052922_00435
    1580:8ATiondelängd-A0051461_00324
    1580:8BJordebok135A0052923_00198
    1581:7Tiondelängd-A0051467_00032
    1581:7Jordebok14A0051467_00120
    1582:12Tiondelängd-A0051474_00017
    1582:12Jordebok26A0051474_00110
    1583:7ATiondelängd-A0051479_00038
    1583:7BJordebok24A0052925_00030
    1584:6Jordebok26A0051484_00030
    1585:1Jordebok27A0051488_00032
    1585:1Tiondelängd-A0051488_00328
    1586:4Jordebok-A0051496_00032
    1586:4Tiondelängd-A0051496_00298
    1587:1Tiondelängd-A0051500_00031
    1587:1Jordebok28A0051500_00112
    1588:5AJordebok188A0051508_00185
    1588:5ATiondelängd24A0051508_00300
    1588:5BJordebok190A0052930_00198
    1589:11Tiondelängd-A0051515_00047
    1589:11Jordebok166A0051515_00290
    1590:9Tiondelängd-A0051518_00012
    1590:9Jordebok157A0051518_00242
    1591:4AJordebok209A0051522_00218
    1591:4BTiondelängd17A0052936_00051
    1593:3Tiondelängd-A0051528_00047
    1593:3Jordebok-A0051528_00235
    1594:1Jordebok56A0051532_00130
    1595:1Jordebok213A0051534_00188
    1597:6Jordebok35A0051542_00040
    1598:1Jordebok97A0051543_00103
    (för sidhänvisningar 1601-1630 se Våmhus och Bonäs 1601-1679)
  2. Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 [SE/RA/5101]
    1. Brudskattelängder 1563 f.203v ff (Våmhus, A0021570_00340)
  3. Älvsborgs lösen 1571 [SE/RA/5116/18]
    1. vol. 18 (Dalarna) f.71r ff (Våmhus, B0001017_00250)
  4. Älvsborgs lösen 1614-1619 [SE/RA/5117/IV]
    1. vol. 45A-50 (Dalarna)
      (för sidhänvisningar se Våmhus och Bonäs 1601-1679)
  5. Mantalslängder 1642-1820
    1. Säters län 1642-1646 [SE/RA/55203/55203.22]
    2. Kopparbergs län 1647-1731 [SE/RA/55203/55203.23]
      (för sidhänvisningar se Våmhus och Bonäs 1601-1679)
  6. Boskaps- m.fl. längder [SE/RA/5119]
    1. Dalarna 1:1 1628 f.28v ff (Våmhus, A0021549_00038)
  7. Länsräkenskaper 1631-1820
    1. Kopparbergs län 1634-1690 [SE/RA/5511/5511.26]

      Volym

      Typ
      Våmhus
      sida
      verifikation 1647fskl 164?559
      verifikation 1653fskl 1652796
      verifikation 1658fskl 1657509
      verifikation 1661fskl 16601119
      verifikation 1666fskl 16651552
      verifikation 1670fskl 16691058
      verifikation 1671fskl 16701381
      verifikation 1673ödesjord 16711143
      fskl 16681311
      verifikation 1675restl 16741308
      verifikation 1676fskl 16741297
      restl 1674opag
      verifikation 1677avkort 16751314
      fskl 16761386
      verifikation 1678restl 1676-771378
      gruvved 1676-771380
      fskl 16771440
      verifikation 1681fskl 16801136
      restl 16801150
      verifikation 1682fskl 1681695
      ödesjord 1681707
      verifikation 1684fskl 1683900
      verifikation 1688fskl 16881519
      ödesjord 16881562
      fskl 16871745
      ödesjord1778
      verifikation 1689fskl 16891529
      verifikation 1690fskl 1688937
      fskl 1689953
      för sidhänvisningar till tionde- och mantalslängder,
      se Våmhus och Bonäs 1601-1679
  8. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen [SE/RA/420422/02]
    1. Kopparbergs län, EXIe:2720 1602-1642
Krigsarkivet (KrA)
  1. Indelningsverk och jordeböcker [SE/KrA/0453]
  2. Rullor 1620-1723 [SE/KrA/0022]
Uppsala landsarkiv (ULA)
  1. Mora kyrkoarkiv [SE/ULA/11069]
    • Husförhörslängder, AI:1 1667-1684, AI:2a & AI:2b 1716-1731
    • Minesterialböcker, C:2 1677-1716, F:1 1717-1741
  2. Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA)
    • KLHA II, AI:5 1637-1638 (LT 9/12 1637 f.169v), AI:6 1639 (LT 14/12 1639 f.162r, LT 16/12 1639 f.165v), AI:8 1641-1642 (LT 31/12 1641 f.244r, LT 1/1 1642 f.258r)
    • KLHA IV, AI:1 1645-1659 (LT 13/1 1648 f.14v), AI:3 1669-1675 (LT 11/12 1674 f.17v, LT 10/12 1675 f.16v), AI:5 1684-1689 (EOT 24/1 1684, LT 9/1 1686 f.10, LT 7/12 1687 f.40r)
    • KLHA XI, AI:2 1713 (LT 15/12 1713 f.561r)
  3. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
    • Landskontoret 1626-1957 [SE/ULA/12903/11]
      • Restlängder, EVIc:1 1651-1692
      • Kronouppbördsböcker, GIVa:2 1671-1672
Litteratur
  • Lindén, Bror 1990, Bebyggelsenamnen i Mora kommun, Ortsnamnsarkivet i Uppsala

I stamtavlorna anges de källor där en person återfinns på formatet källtyp by period. Om en person t.ex. återfinns i tiondelängderna för Limbäck mellan 1650-1669, skrivs detta som tl Limbäck 1650-1669. Om perioden istället anges som 1650-1669- menas att den aktuella personen återfinns 1650-1669 men att efterföljande längder inte är undersökta.

Andel skrivna med gårdsnamn i Våmhus och Bonäs 1647-1677
Vad har gett upphov till gårdsnamnen?
Befolkningspyramid Våmhus och Bonäs 1667
1667: 45,9% av befolkningen är under 20 år. | I åldersgruppen 30-69 år finns det dubbelt så många kvinnor som män. | Den äldsta mannen är Mats Jönsson i Bäck, 93 år gammal. | Den äldsta kvinnan är änkan Brita i Heden, 82 år gammal.
Mora AI:1 (1667-1684), C:1 (1642-1677) & C:2 (1677-1716)
Mora AI:1 Under 1500-talet och början av 1600-talet upprättades det sannolikt inga födelselängder i Mora, och många verkar ha varit osäkra på exakt hur gamla de var. Detta stapeldiagram visar tydligt att man i många fall avrundade åldern till närmaste femtal (25, 35, 45 o.s.v.). T.ex. har 172 av 525 personer (33%) födda under 1620-talet fått födelseåret 1622, d.v.s. de var 45 år gamla när längden upprättades 1667. De övriga åren under denna period har som jämförelse i genomsnitt 39 personer födda per år.
Mora C:1 & C:2 När födelselängder började upprättas blev det lättare att hålla kolla på hur gammal befolkningen var. Detta syns också i stapeldiagrammet där fördelningen av födelseår blir betydligt jämnare från 1640-talets slut. De födelselängder som är bevarade från denna period är dock endast ett fragment från 1642 och en ofullständig längd för 1661-1662. En mer kontinuerlig födelsebok finns först från 1670, dock är även den, för mitten av 1670-talet, långt ifrån fullständig. Vid jämförelse av födelselängden med AI:1 syns ändå tydligt att husförhörslängden succesivt togs ur bruk under 1670-talet.
Bönder i jordeböckerna 1539-1653
1576:14B f.1r: Årlighe Rentan uttij Östera dahlarna som beleff reffvat och skattlaghtt anno 76 den 10 april
1588:5B f.1r: Årlighe Renttan på Östre dalarne såm bleff reffuatt och skattlagtt anno 87 then 2 Octobris
1627:11 f.39r: Årlighe Renttan på Mora sochen efter som reeffwat bleeff om höstenn 1626
1631: Till 1631 års jordebok har, jämfört med 1627 års dito, 7 personer adderats till Norrbygge setting. Möjligen är detta ett resultat av ytterligare en revning. Enligt Dalarnas handlingar 1629:14 (s.93) revades delar av södra Dalarna 1629. Det framgår inte om även Österdalarna omfattades.
1653: Hans Eriksson som tidigare varit skriven under Kumbelnäs är detta år skriven under Limbäck. Detta är troligen helt felaktigt eftersom hans ättlingar återfinns i Kumbelnäs i Mora AI:1 (Gyris).